Hyllade "Den stora skrivboken" – nu i inläsning av Jonas Karlsson

Den stora skrivboken av Agota Kristof är en brutal, vacker och angelägen roman om vad krig och exil gör med människor. På ett avskalat och kristallklart språk rasar berättelsen fram i Jonas Karlssons fantastiska inläsning.

Om Den stora skrivboken

Två tvillingbröder kommer till sin mormor långt ute på landet där de ska inackorderas eftersom deras mamma inte längre kan skaffa mat till dem i staden. Det är krig. Pojkarnas pappa är vid fronten. Ingen vet om han fortfarande lever. Ett icke namngivet krig, ett icke namngivet land, en mormor som kallas för Häxan av byns invånare, och som är alkoholiserad och elak. För att överleva i den absurda och inhumana vuxenvärlden för Lucas och Claus krigsdagbok över allt de upplever.

Röster om Den stora skrivboken

"Jag satt som fastfrusen, drabbad på ett sätt man sällan blir.” Jenny Aschenbrenner, SvD

”Det finns romaner som förändrar sin läsares seende, som drabbar med en kraft utöver det vanliga. Agota Kristofs böcker är sådana, präglade av ett slags rå magi som är oöverträffad.” Hanna Nordenhök, Expressen

”närmast genial” och ”sällan har jag läst något så nervigt raffinerat och på djupet originellt.” Maria Schottenius, DN

”Trilogin är något av det bästa jag läst... Den är en snillrik hyllning till litteraturen. Hur läsande och skrivande – som upphöjts till berättarmagi – håller människan upprätt. Hur tomt och prövande livet än kan vara.” Anneli Jordahl, Aftonbladet

”…Kristofs romantrilogi är en storartad läsupplevelse. Det är en fabel om krigets grymhet som det tar tid att hämta sig ifrån. Helt säregen.” Oline Stig, Sydsvenskan

”…det här är en av de viktigaste romansviterna i den europeiska efterkrigslitteraturen! Angelägnare än så här kan litteratur inte vara.” Thomas Kjellgren, Kristianstadsbladet

”Trilogin är alltså en tvättäkta bladvändare, samtidigt som den består av så många lager att den borde kunna hålla igång en hel termins träffar i en bokcirkel. /…/Det enda större felet med de här romanerna är att jag inte har kvar att läsa dem.” Rikard Flyckt, Jönköpingsposten

Om Agota Kristof

1956 flydde 21-åriga Agota Kristof Ungern tillsammans med man och fyramånaders bebis. I bagaget hade de blöjor och ordböcker. De första åren i ett välkomnande Schweiz beskriver hon som en öken – utan sammanhang, utan språk, utan att kunna läsa och skriva. Kristof blev kvar i Schweiz fram till sin död 2011, men förlorade för alltid känsla av tillhörighet, vilket kom att prägla hennes liv och författarskap. Hennes böcker har översattes till mer än 30 språk, filmats och prisbelönats.