Birgit Nilsson

Birgit Nilsson, egentligen Märta Birgit Nilsson Niklasson, född 17 maj 1918 i Svenstad, Västra Karups församling, Skåne, död 25 december 2005 i Bjärlöv, Araslövs, före detta Färlövs församling, Skåne, svensk operasångerska (sopran), hovsångerska från 1954. Österrikisk Kammersängerin 1968, bayersk Kammersängerin 1970. Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1960, professors namn 1998.

Birgit Nilsson, som var dotter till lantbrukarparet Nils Svensson och Justina Pålsson, studerade vid musikkonservatoriet i Stockholm 1941–1946. Hon gjorde debut vid Stockholmsoperan 1946, som Agathe i Carl Maria von Webers Friskytten men fick sitt genombrott som Lady Macbeth året därpå i Verdis opera.

Birgit Nilsson var Sveriges internationellt mest kända operasångerska och kan kallas ”världssopran”. Hon blev framför allt erkänd för sina insatser i Wagneroperorna Tristan och Isolde, Lohengrin och Ringen-sviten. Hon blev också mycket uppmärksammad för sin paradroll som Salome, i Richard Strauss opera med samma namn, byggd på Oscar Wildes drama, vilken hon sjöng från och med 1954. Hennes Elektra (även den av Richard Strauss) kan också räknas som en av 1900-talets främsta. Den roll Birgit Nilsson framförde flest gånger (209 gånger) var emellertid rollen som Isolde, som hon fick sitt genombrott med vid Metropolitanoperan i New York 1959. Under 1960- och 1970-talet rankades hon som världens ledande Turandot, och hon excellerade även som Aida, Tosca och Fältmarskalkinnan (i Rosenkavaljeren).

Nilsson var en ständigt återkommande gäst på de stora världsscenerna, såsom Bayreuth, Covent Garden, Metropolitan, La Scala och Wienoperan. Genom sitt genomtänkta sångsätt, en perfekt egaliserad dramatisk sopranstämma, och sin välvalda och varierade repertoar, fick hon en ovanligt lång karriär (1946–1982), med ”färgarfrun” i Die Frau ohne Schatten som sista roll (debut 1975 på Stockholmsoperan).

Birgit Nilsson gjorde sig även känd för sitt rappa språk och sin självdistanserande humor; 2003 gjorde hon sitt tredje och sista Sommarprogram i radion, med underrubriken ”Från bethögen till Beethoven”.

Birgit Nilsson efterlämnade vid sin död maken Bertil Niklasson, hennes man sedan 57 år, som dog ett drygt år efter sin hustru, i mars 2007. Hon ligger begraven på Västra Karups kyrkogård i Skåne.

Den östra lindallén i Kungsträdgården är sedan den 8 maj 2007 uppkallad efter Birgit Nilsson, Birgit Nilssons Allé.

Birgit Nilsson Prize
I december 2008, tre år efter hennes död, avslöjades att det på hennes egen önskan instiftas ett pris, The Birgit Nilsson Prize, som ska gå till en sångare, dirigent eller en specifik produktion inom den klassiska musiken. Prissumman är på en miljon dollar.

Utmärkelser

  • Kungl. hovsångerska (1954)
  • Kungl. medaljen Litteris et Artibus (1960)
  • Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien (1960)
  • Kungl. medaljen Illis Quorum av 18:e storleken (1981)
  • Hedersdoktor i finländska Sibelius-akademien (1996)
  • Tilldelad professors namn (1998)
  • Medlem nummer 1 i hederskollegiet vid Kungliga Musikhögskolan (2000)
  • Region Skånes stora kulturpris (2005)

Utgivning

Birgit Nilsson

Birgit Nilsson

Birgit Nilsson, egentligen Märta Birgit Nilsson Niklasson, född 17 maj 1918 i Svenstad, Västra Karups församling, Skåne, död 25 december 2005 i Bjärlöv, Araslövs, före detta Färlövs församling, Skåne, svensk operasångerska (sopran), hovsångerska från 1954. Österrikisk Kammersängerin 1968, bayersk Kammersängerin 1970. Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1960, professors namn 1998.

Birgit Nilsson, som var dotter till lantbrukarparet Nils Svensson och Justina Pålsson, studerade vid musikkonservatoriet i Stockholm 1941–1946. Hon gjorde debut vid Stockholmsoperan 1946, som Agathe i Carl Maria von Webers Friskytten men fick sitt genombrott som Lady Macbeth året därpå i Verdis opera.

Birgit Nilsson var Sveriges internationellt mest kända operasångerska och kan kallas ”världssopran”. Hon blev framför allt erkänd för sina insatser i Wagneroperorna Tristan och Isolde, Lohengrin och Ringen-sviten. Hon blev också mycket uppmärksammad för sin paradroll som Salome, i Richard Strauss opera med samma namn, byggd på Oscar Wildes drama, vilken hon sjöng från och med 1954. Hennes Elektra (även den av Richard Strauss) kan också räknas som en av 1900-talets främsta. Den roll Birgit Nilsson framförde flest gånger (209 gånger) var emellertid rollen som Isolde, som hon fick sitt genombrott med vid Metropolitanoperan i New York 1959. Under 1960- och 1970-talet rankades hon som världens ledande Turandot, och hon excellerade även som Aida, Tosca och Fältmarskalkinnan (i Rosenkavaljeren).

Nilsson var en ständigt återkommande gäst på de stora världsscenerna, såsom Bayreuth, Covent Garden, Metropolitan, La Scala och Wienoperan. Genom sitt genomtänkta sångsätt, en perfekt egaliserad dramatisk sopranstämma, och sin välvalda och varierade repertoar, fick hon en ovanligt lång karriär (1946–1982), med ”färgarfrun” i Die Frau ohne Schatten som sista roll (debut 1975 på Stockholmsoperan).

Birgit Nilsson gjorde sig även känd för sitt rappa språk och sin självdistanserande humor; 2003 gjorde hon sitt tredje och sista Sommarprogram i radion, med underrubriken ”Från bethögen till Beethoven”.

Birgit Nilsson efterlämnade vid sin död maken Bertil Niklasson, hennes man sedan 57 år, som dog ett drygt år efter sin hustru, i mars 2007. Hon ligger begraven på Västra Karups kyrkogård i Skåne.

Den östra lindallén i Kungsträdgården är sedan den 8 maj 2007 uppkallad efter Birgit Nilsson, Birgit Nilssons Allé.

Birgit Nilsson Prize
I december 2008, tre år efter hennes död, avslöjades att det på hennes egen önskan instiftas ett pris, The Birgit Nilsson Prize, som ska gå till en sångare, dirigent eller en specifik produktion inom den klassiska musiken. Prissumman är på en miljon dollar.

Utmärkelser

  • Kungl. hovsångerska (1954)
  • Kungl. medaljen Litteris et Artibus (1960)
  • Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien (1960)
  • Kungl. medaljen Illis Quorum av 18:e storleken (1981)
  • Hedersdoktor i finländska Sibelius-akademien (1996)
  • Tilldelad professors namn (1998)
  • Medlem nummer 1 i hederskollegiet vid Kungliga Musikhögskolan (2000)
  • Region Skånes stora kulturpris (2005)

Utgivning

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra ljudböcker, författare och uppläsare