P G Wodehouse
Sir Pelham Grenville Wodehouse, P.G. Wodehouse, född 15 oktober 1881 i Guildford, Surrey, Storbritannien, död 14 februari 1975 i Southampton, Long Island, New York, USA, var en brittisk författare. Wodehouse har under sin långa karriär som författare blivit enormt populär, beundrad och flitigt läst och översatt i hela världen. Förutom sina böcker skrev han teaterpjäser, lyrik och musikaler.
Hans far, Henry Ernest Wodehouse (1845–1929), var brittisk domare i Hong Kong. När P.G. var tre år flyttade familjen tillbaka till England, där han blev omhändertagen av en nanny och senare skickades till diverse internatskolor. Han träffade knappt sina föräldrar och tillbringade mycket av sina skollov hos sina (förmodligen) tyranniska fastrar och mostrar. Antagligen inspirerade detta honom till det ofta förekommande "besvärliga faster"-motivet i hans böcker. Han började på Dulwich College men familjens finanser tillät inte honom att fortsätta, så han sökte arbete på Hong Kong and Shanghai Bank i London. Senare började han som journalist på tidningen The Globe i London. 1902 gav P.G. ut sin första bok; pojkboken "I knipa" (eng. "The Pothunters"). Senare flyttade Wodehouse till New York och arbetade som teaterkritiker på tidningen The New Yorker. Han gifte sig med Ethel Wayman 1914 och fick då en styvdotter, Leonora. Några biologiska barn blev det aldrig; möjligen kan P.G. ha blivit steril p.g.a. påssjuka i tonåren. Wodehouse tillbringade även stora delar av sitt liv i Frankrike; vid andra världskrigets början 1939 stannade han kvar i Frankrike på sitt residens i Le Touquet, där han 1940 blev tillfångatagen av tyskarna och internerad i fångläger. Här gjorde han sig skyldig till sitt livs stora dumhet; Wodehouse var en officiellt accepterad författare i Nazityskland - hans böcker betraktades som "avslöjande satir över den degenerade brittiska överklassen" - och tyskarna övertalade honom att medverka i tysk radio i sändningar riktade till USA (som då fortfarande var neutralt). I Storbritannien kom detta på många håll att betraktas som landsförräderi, och när Wodehouse släpptes kände han sig ovälkommen i sitt hemland; han flyttade då permanent till Remsenburg, Long Island, USA, där han bodde kvar till sin död. Bara några veckor tidigare hade han blivit adlad med titeln Knight Commander of the Order of the British Empire och fått rätt att kalla sig Sir P.G. Wodehouse; hade det inte varit för hans misstag under kriget - som han själv ursäktade med att han var "politisk idiot" - hade han säkert fått den fina utmärkelsen långt tidigare. Ett obekräftat rykte säger att P.G. Wodehouse dog vid sin skrivmaskin, medan han arbetade på den ofullbordade romanen "Sunset at Blandings".
Wodehouse är känd för sina roliga, avkopplande, underhållande komiska romaner och humoristiska noveller om brittisk och till viss del amerikansk medelklass och aristokrati under 1900-talets första decennier. Hans humoristiska stil kännetecknas av en fantastisk språkbehandling, ett utsökt sinne för humor, roliga liknelser, ironiska och träffande beskrivningar av olika personer och situationer och otaliga referenser till olika filosofer, författare, mytologin samt Bibeln.
Han är känd bland annat för böckerna om den unge naive aristokraten Bertie Wooster och hans intelligente och världsvane betjänt Jeeves, som gärna citerar Shakespeare och Spinoza. Wodehouse skrev elva romaner och ett flertal noveller om detta klassiska par i brittisk litteratur. Deras första framträdande var i novellen Extricating Young Gussie i novellsamlingen "The Man With Two Left Feet" från 1917.
Ett annat omtyckt tema i Wodehouses böcker är den fattige, medellöse, något excentriske unge mannen, (konstnären, tidningsskribenten, pastorsadjunkten osv.) som av egen kraft, med hjälp av sin egen uppfinningsrikedom, entusiasm och påhittighet löser ett brydsamt problem och kommer på grön kvist. Han får sina drömmars flicka och finner ekonomiska medel att försörja henne till slut. Denna karaktärstyp personifieras exempelvis av Jerry West i ”The Girl in blue” (1970; ”Flickan i blått,”), av Ronald Eustace Psmith, in ”Leave It to Psmith” (1923; "Psmith ordnar saken"), Bill Hollister i ”Something Fishy” (1957; ”Rävspel”), Joss Weatherby i ”Quick Service”, (1940; ”Ferm Expedition”) eller Sam Shotter i ”Sam the Sudden, (1952; ”Sam hos tidningskungen”). Andra kända figurer i Wodehouses böcker är persongalleriet kring Blandings Castle, med den sympatiske, originelle och vimsige Lord Emsworth i spetsen vars hobby är grisavel och trädgårdsodling. Den sviten rymmer tio romaner och nio noveller. Dessutom finns Sunset at Blandings, som var den sista romanen Wodehouse arbetade på. Några år efter hans död gavs den ut med kommentarer och fotnoter.
Wodehouses böcker utspelar sig på vackra gods och herresäten på den brittiska landsbygden, andra i Londons förorter (som i Walley Fields), på badorter eller i flotta våningar och exklusiva klubbar i London och New York. Intrigerna är ofta enkla men med många oemotståndligt komiska förvecklingar, dråpliga situationer och lustiga komplikationer. Huvudkaraktären är ofta olyckligt kär eller har ont om pengar och en kreativ lösning måste fram. I böckerna om Jeeves och Wooster, är ofta någon av Woosters kamrater som hamnar i trångmål och betjänten Jeeves får hitta lösningen, allt medan att Wooster är berättaren och ofta råkar själv hamna i klämma på vägen. Wodehouses böcker utmärks av en torr brittisk humor, med distans till historien med en typisk brittisk självironi - kanske tydligast I böckerna om Jeeves och Wooster, där de aristokratiska karaktärerna ofta är naiva och bortkomna allt medan tjänstefolket är intelligenta och världsvana men ändå inte ifrågasätter tingens ordning. En annan typ av aristokrat som uppträder i Wodehouses böcker finns i serien om Blandings Castle. Denna karaktärstyp är personifierad av den levnadsglade Galahad Threepwood, eller Uncle Gally, Lord Clarence Emsworths monokelprydde yngre broder. Han figurerar bland annat i böckerna Summer Lightning (1929; "Blixt och dunder"), Heavy Weather (1933; "Åska i luften"), Full Moon (1947; "Fullmåne") och Pigs have Wings (1952; "Svinhugg går igen")
Pären är en gentlemannamässig herre, belevad, snillrik och väldigt påhittig. Han är en inspirerad och uppfinningsrik person själv som kastar sig med liv och lust i diverse intriger för att hitta lösningen på de olika problem som uppstår i hans omgivning. Ofta uppkommer det oväntade och överraskande komplikationer på vägen som kräver på nytt ett okonventionellt ingripande från farbror Gallys sida.
