Bengt Emil Johnson (1936-2010) föddes och växte upp i Saxdalen i södra Dalarna, där familjen drev en lanthandel. Han var kompositör, radioman och författare, främst lyriker. Under senare delen av 50-talet studerade han pianospel och komposition för Knut Wiggen. På Sveriges radio var han verksam som producent sedan mitten av 60-talet och innhade även flera chefsposter. Som författare var han även essäist och kritiker.
Det går att urskilja ett par olika skeden i Bengt Emil Johnsons författarskap. Dikterna i hans 60-talsböcker kallades gärna för konkret poesi. Mot mitten av 70-talet började han skriva en naturlyrik som blev nyskapande och i hans senaste samlingar hörs ofta ett direkt och vardagligt tilltal som ger dikterna en berättande karaktär. Men genom hela författarskapet finns en ovanlig språklig rörlighet och en strävan att från olika håll söka sig mot elementära livsförhållanden. En god introduktion till hans lyrik ger urvalsvolymen Vittringar från 1995.
Utgivning:
Hyllningarna (1963), dikter
Essäer om Bror Barsk och andra dikter (1964), dikter
Gubbdrunkning (1965), dikter
Elis Eriksson (1965), monografi
Släpkoppel med vida världen (1966), dikter
Skuggsång (1973), dikter
Avlyssnat (1974), dikter
Tal till folket (1975), dikter
Rötmånad (1976), dikter
Efter vanligheten (1978), dikter
Vinterminne (1980), dikter
Upprört (1982), dikter
Hemort (1984), dikter och prosa med foton av Hans Erixon
Utsatt (1985), dikter
Ordens fest (1986), dikter
För resten (1987), dikter
Bland orrar och kor (1989), dikter
Lika (1991), dikter
Vittringar (1995), ett urval dikter 1958-1993
Över Oxbrobäcken (1996), dikter
Legohjon åt alltet (1998), en bok om Sven Rosendahl tillsammans med Staffan Söderblom
Om öster (1999), dikter
I grannskapet (2001), dikter
En gång till (2003), dikter
Medan, sedan (2005), dikter
Tal till mig själv (2007), dikter
Aftonsånger (2010), dikter